Kommuner och klimatinitiativ ansluter till klimatdatabasen UnderDB

– Om vi delar informationen med varandra kan vi lära oss mer och snabbare än på egen hand.

Malmö stad, Helsingborgs stad och Klimatarena Stockholm ansluter till UnderDB. Målet är att göra bygg- och anläggningssektorns klimatpåverkan lättare att följa upp, jämföra och minska – och lära av varandra.

– Vi skulle kunna samla in den här informationen själva. Men om vi delar informationen med varandra kan vi lära oss mycket mer och mycket snabbare än på egen hand, säger Alfred Nerhagen, klimatstrateg på Helsingborgs stad.

Det är kärnan i UnderDB: klimatdata ska inte stanna i enskilda projekt, kommuner eller organisationer. Den ska kunna användas gemensamt för att förstå vad som byggs, vilken klimatpåverkan det får och vilka lösningar som faktiskt gör skillnad.

UnderDB är en nationell referensdatabas och jämförelseplattform för klimatdata inom bygg- och anläggningssektorn. Tjänsten har utvecklats av LFM30 sedan 2022, med målet att skapa en gemensam struktur för klimatdata från nyproduktion, ombyggnation, renovering och anläggningsprojekt.

Nu ansluter Malmö stad, Helsingborgs stad och Klimatarena Stockholm till projektet, som finansieras av Smart Built Environment och Region Stockholm.

Gemensam uppföljning i Stockholm

Klimatarena Stockholm är en regional samverkansplattform där aktörer i bygg- och anläggningssektorn arbetar tillsammans för att minska klimatpåverkan från byggandet i Stockholmsregionen. Genom ett gemensamt klimatlöfte samlar arenan aktörer kring åtgärder, uppföljning och kunskapsdelning.

– För Klimatarena Stockholm är UnderDB ett sätt att gå från enskild rapportering till gemensamt lärande. När våra aktörer kan följa upp och jämföra klimatdata på ett mer enhetligt sätt stärker vi både trovärdigheten i klimatlöftet och möjligheten att rikta insatser där de gör störst nytta, säger Alva Herdevall Rydell, klimatstrateg på Klimatarena Stockholm.

Kommunerna vill se helheten

För Helsingborgs stad handlar anslutningen om att bättre förstå den samlade klimatpåverkan från det som byggs i staden – inte bara projekt för projekt, utan också kopplat till fysisk plats.

– När klimatdata kopplas till geografisk plats, och inte bara till enskilda projekt, kan vi få en mycket bättre bild av vad den totala påverkan i ett område faktiskt blir, säger Alfred Nerhagen.

Malmö stad ser UnderDB som ett komplement till dagens klimatredovisning. I dag följs klimatpåverkan ofta upp på övergripande geografisk nivå, men byggnationens klimatpåverkan blir inte alltid tydlig.

– Vi har ett behov av att se de privata aktörernas bidrag till klimatpåverkan. Det är data och statistik som vi vill synliggöra på ett transparent sätt, så att vi får bättre grepp om klimatpåverkan från det som byggs i Malmö, säger Andreas Eggertsen, klimatstrateg på Malmö stad.

Ett steg mot nationell struktur

Med fler anslutna aktörer ökar värdet av UnderDB. Fler projekt ger bättre referensvärden. Fler erfarenheter gör det lättare att se vilka åtgärder som fungerar. Och en gemensam struktur kan minska dubbelarbete för kommuner, klimatinitiativ och företag som i dag rapporterar klimatdata på olika sätt.

– När Malmö stad, Helsingborgs stad och Klimatarena Stockholm ansluter tar UnderDB ett viktigt steg från regional utveckling till nationell . Ju fler kommuner och klimatinitiativ som använder samma struktur, desto bättre förutsättningar får branschen att jämföra, lära och minska klimatpåverkan i praktiken, säger Jennifer Cronborn, verksamhetsledare på LFM30, Lokal Färdplan Malmö 2030.

Almedalen 2026 | Hur skapar vi en nationell klimatinfrastruktur för svenska städer och klimatinitiativ?

🕒 Tid: Torsdag 25 juni, kl. 12:30–13:15
📍 Plats: Teaterskeppet, Hållbarhetsarenan | Lilla matsalen
🎤 På scen:

  • Jennifer Cronborn, verksamhetsledare på LFM30 och projektledare för UnderDB,
  • Thomas Sundén, VD på Sustainable Innovation och delprojektledare – affärsutveckling

 

Svenska städer ska nå klimatneutralitet till 2030. Samtidigt saknar många kommuner verktyg för att samla, analysera och använda klimatdata i stadsutvecklingen. Hur kan en gemensam nationell klimatinfrastruktur hjälpa kommuner, företag och klimatinitiativ att fatta?

Om eventet:

Lyssna på hur LFM30 i Malmö just nu utvecklar en nationell klimatdatainfrastruktur för städer och klimatinitiativ och hur man planerar att genom piloter i flera kommuner testa hur klimatdata från bygg- och stadsutvecklingsprojekt kan samlas, analyseras och visualiseras för strategisk klimatstyrning. Delta i diskussionen kring om detta är lösningen på hur gemensamma data, metoder och verktyg kan stärka klimatarbetet och bidra till klimatneutrala städer.

Dela inlägget

Länk kopierad!

Fler inlägg

– Om vi delar informationen med varandra kan vi lära oss mer och snabbare än på egen hand.

Se paneldiskussionen från Hållbarhetsarenan, Almedalen 2025

– Det vi gör genom UnderDB kan inspirera andra sektorer.

Boka utbildning

Fyll i formuläret nedan så hjälper vi dig att:

Skapa konto
Ladda upp klimatberäkning
Utforska, filtrera och hitta referensvärden

Genom att skicka formuläret godkänner du att vi behandlar dina uppgifter enligt vår integritetspolicy.